Historia
Hinduismen är en riktigt gammal religion, förmodligen den äldsta som fortfarande utövas idag.
Hinduismen har ingen grundare och det är därför svårt att säga exakt när den har uppstått. Hinduismen har rötter i den kultur som blomstrade kring floden Indus i norra Indien för ca 2500- 1600 år före vår tidräkning. Samhället kring Indus genomgick stora förändringar och ett folk som kallade sig arier (ädla) flyttade in i området. I blandningen mellan den befintliga och den inflyttade kulturen uppstod den tidiga hinduismen.
Hinduismen har sedan dess utvecklats väldigt mycket, därför brukar dagens hinduism räknas från 3600 år sedan.
Själva namnet ”hinduism” kommer dock från 1800-talet och var ett samlingsnamn britterna gav.
Hinduism betyder egentligen ”Indiens tankesystem”, men hinduerna kallar sin lära för Santana Dharma (den eviga läran).
Buddhismen har sina rötter i Hindusimen. Buddha själv var hindu och därför har Buddhimsen mycket gemensamt med hinduismen. Det var först efter Buddhas död som buddhismen blev en självständig religion. Därefter spreds den snabbt över hela Indien, Sri Lanka och till länderna i Sydostasien samt trakterna kring Himalaya.
Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien på 500-talet f.Kr. Beteckningen ”Buddha” (den upplyste) fick han inte förens senare. Siddharta växte upp i väldigt rikt i en trygg tillvaro innanför palatsets murar. Trotts all lyx insåg han efter ett tag att det inte gav honom någon tillfredsställelse, han hade tröttnat på nöjen och ville istället söka kunskapen om livet. Enligt traditionen lämnade han därefter trygghet, familj och rikedom för att istället söka sanningen. Han studerade hinduiska skrifter och lärde sig yoga för att därigenom kunna finna sanningen. Men varken intensiva filosofiska studier eller asketisk levnad gav honom kunskap om livets mening. Siddharta övergav därför dessa vägar för att försöka nå upplysning på andra sätt.
Efter åratal av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet. I ett meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha (en upplyst) och nådde fram till nirvana (utslocknandet av begären och återfödelsens slut).
Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att han måste berätta vad han visste. Han begav sig därefter ut och predikade och nådde på så sätt sin berömmelse. Buddha lärde ut att människans liv är ett lidande eftersom livet är så växlande och osäkert samtidigt som vi människor aldrig blir nöjda utan hela tiden strävar efter mer. Människan känner frid när alla begär och önskningar försvunnit. Det gäller därför att befria sig från alla begär och önskningar. Det är begären som håller oss kvar i återfödelsens kretslopp (samsara). Efter att ha nått nirvana insåg Buddha att genom att inte leva i lyx och överflöd, men inte heller alltför enkelt och fattigt, kan människan nå den kunskap som behövs för befrielse (nirvana).
Hinduismen har ingen grundare och det är därför svårt att säga exakt när den har uppstått. Hinduismen har rötter i den kultur som blomstrade kring floden Indus i norra Indien för ca 2500- 1600 år före vår tidräkning. Samhället kring Indus genomgick stora förändringar och ett folk som kallade sig arier (ädla) flyttade in i området. I blandningen mellan den befintliga och den inflyttade kulturen uppstod den tidiga hinduismen.
Hinduismen har sedan dess utvecklats väldigt mycket, därför brukar dagens hinduism räknas från 3600 år sedan.
Själva namnet ”hinduism” kommer dock från 1800-talet och var ett samlingsnamn britterna gav.
Hinduism betyder egentligen ”Indiens tankesystem”, men hinduerna kallar sin lära för Santana Dharma (den eviga läran).
Buddhismen har sina rötter i Hindusimen. Buddha själv var hindu och därför har Buddhimsen mycket gemensamt med hinduismen. Det var först efter Buddhas död som buddhismen blev en självständig religion. Därefter spreds den snabbt över hela Indien, Sri Lanka och till länderna i Sydostasien samt trakterna kring Himalaya.
Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien på 500-talet f.Kr. Beteckningen ”Buddha” (den upplyste) fick han inte förens senare. Siddharta växte upp i väldigt rikt i en trygg tillvaro innanför palatsets murar. Trotts all lyx insåg han efter ett tag att det inte gav honom någon tillfredsställelse, han hade tröttnat på nöjen och ville istället söka kunskapen om livet. Enligt traditionen lämnade han därefter trygghet, familj och rikedom för att istället söka sanningen. Han studerade hinduiska skrifter och lärde sig yoga för att därigenom kunna finna sanningen. Men varken intensiva filosofiska studier eller asketisk levnad gav honom kunskap om livets mening. Siddharta övergav därför dessa vägar för att försöka nå upplysning på andra sätt.
Efter åratal av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet. I ett meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha (en upplyst) och nådde fram till nirvana (utslocknandet av begären och återfödelsens slut).
Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att han måste berätta vad han visste. Han begav sig därefter ut och predikade och nådde på så sätt sin berömmelse. Buddha lärde ut att människans liv är ett lidande eftersom livet är så växlande och osäkert samtidigt som vi människor aldrig blir nöjda utan hela tiden strävar efter mer. Människan känner frid när alla begär och önskningar försvunnit. Det gäller därför att befria sig från alla begär och önskningar. Det är begären som håller oss kvar i återfödelsens kretslopp (samsara). Efter att ha nått nirvana insåg Buddha att genom att inte leva i lyx och överflöd, men inte heller alltför enkelt och fattigt, kan människan nå den kunskap som behövs för befrielse (nirvana).
Det olika inriktningarna
Hur man ser på gud/det gudomliga inom hinduismen beror på vilken inriktning man har. Generellt kan man dock säga att gudssynen är panteistisk, vilket innebär att gud genomsyrar allt. Brahman (världssjälen) finns precis överallt, i minsta lilla sandkorn, sten, träd, djur och människa. Hinduismen är även en polyteistisk religion med ett enorm mångfald av gudar, flera tusen, eller flera hundratusen som det hävdas ibland. En del gudar är väldigt små och relativt okända och dyrkas kanske bara lokalt i någon by, medan andra är större och kända bland alla hinduer. De tre största gudarna är Brahma, Vishnu och Shiva.
Liksom inom de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra upplever honom som en gud. Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: mahayana, hinayana och vajrayana som var och en i sin tur har utvecklat olika skolor.
Hinayana, (de äldstes skola) som anhängarna själva vill kalla sig, håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana. Möjligheten att nå upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Hinayana finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos, Kambodja och Vietnam.
Mahayana (den stora vagnen) är den absolut största riktningen inom buddhismen. Mahayana är en frälsningsväg för många människor. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet. Mahayana räknar Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma många andra mindre betydelsefulla buddhor. Mahayanabuddhister tror att det är svårt för en människa att nå upplysning på egen hand. Mahayana finns bland annat i Kina, Korea och Japan.
Vajrayana (diamantvagnen) härstammar från mahayanabuddhismen och är känd sedan 600-talet e.Kr. Vajrayanabuddhismen förekommer främst i länderna i Himalaya och är en blandning mellan mahayanabuddhism och lokala folkliga traditioner. Inom vajrayana läggs stor vikt vid magiska ritualer och yoga. I Tibet har en egen form av vajrayanabuddhism utvecklats som kallas tibetansk buddhism eller lamaism. Inom den tibetanska buddhismen tillbeds Buddha som en gud. Den tibetanska buddhismens ledare kallas för Dalai lama.
I Japan finns dessutom en buddhistisk tradition som kallas zen som härstammar från mahayanabuddhismen. ”Zen” betyder meditation. Inom zenbuddhismen utgör därför meditation vägen till befrielse. Zen går i likhet med Buddhas ursprungliga lära ut på att koppla bort alla kroppsliga begär och därefter nå andlig frihet.
Liksom inom de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra upplever honom som en gud. Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: mahayana, hinayana och vajrayana som var och en i sin tur har utvecklat olika skolor.
Hinayana, (de äldstes skola) som anhängarna själva vill kalla sig, håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana. Möjligheten att nå upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Hinayana finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos, Kambodja och Vietnam.
Mahayana (den stora vagnen) är den absolut största riktningen inom buddhismen. Mahayana är en frälsningsväg för många människor. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet. Mahayana räknar Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma många andra mindre betydelsefulla buddhor. Mahayanabuddhister tror att det är svårt för en människa att nå upplysning på egen hand. Mahayana finns bland annat i Kina, Korea och Japan.
Vajrayana (diamantvagnen) härstammar från mahayanabuddhismen och är känd sedan 600-talet e.Kr. Vajrayanabuddhismen förekommer främst i länderna i Himalaya och är en blandning mellan mahayanabuddhism och lokala folkliga traditioner. Inom vajrayana läggs stor vikt vid magiska ritualer och yoga. I Tibet har en egen form av vajrayanabuddhism utvecklats som kallas tibetansk buddhism eller lamaism. Inom den tibetanska buddhismen tillbeds Buddha som en gud. Den tibetanska buddhismens ledare kallas för Dalai lama.
I Japan finns dessutom en buddhistisk tradition som kallas zen som härstammar från mahayanabuddhismen. ”Zen” betyder meditation. Inom zenbuddhismen utgör därför meditation vägen till befrielse. Zen går i likhet med Buddhas ursprungliga lära ut på att koppla bort alla kroppsliga begär och därefter nå andlig frihet.
Viktigt för religionen
Vedaböckerna är den äldsta samlingen böcker med sånger till gudarnas ära. Det finns även en tolkning av vedaböckerna som kallas Upanishaderna, den innehåller även funderingar om Brahman (världssjälen). Det finns även en annan viktigt bok vid namn Bhagavadgita. Den innehåller historier om guden Vishnu som avataren Krishna. En avatar är en gud som tagit mänsklig gestalt på jorden.
En helig plats för hinduer är floden ganges som finns i staden Varanasi i Indien. Ganges har en helig betydelse och människans sista önskan är att bli begravd i floden. Om man är lite rikare bränns man först till aska som sedan sprid i floden eller om man är lite fattigare så åker man ut på en flotte och sänks ner i floden. Floden har även stor betydelse för människor under resten av livet och många människor vallfärdar till Varanasi för att bada i det heliga vattnet som anses renar kroppen.
Vardagliga ritualer för en hindu är att utföra puja. Det kan ske i ett tempel men utförs vanligtvis i hemmet. Puja är en bön som man utför varje morgon efter att man har badat eller klätt sig. Man måste utföra puja innan man äter och/eller dricker. Ritualernas moment varierar mellan olika personer, men ett moment som oftast ingår är offer av mat eller blommor till en gudabild. Puja sker individuellt. Man renar sig först med vatten och tar av sig skorna. Bönen sker sittande, hemma eller i tempel. Man smörjer gudabilden med väldoftande oljor och ger små gåvor i form av sötsaker, frukt eller blommor. En viktig del av bönen är meditationen där man fokuserar på andning och mental koncentration.
Man kan även utföra Puja i ett tempel. Templet är den viktigaste och oftast den rikaste byggnaden i byn, lokalen är ett rikt utsmyckat tempel som är inrett för att sudda ut gränsen mellan det gudomliga och människorna. Många tempel är otroligt rika trots att stora delar av befolkningen är väldigt fattiga. I templet kan man möta gudarna men också få utbildning, träffa folk och få en stor dos kultur.
Buddhismens heliga skrift heter Tripitaka och betyder de tre korgarna, denna skrift är dock inte lika viktig som heliga skrifter inom andra religioner. Skriften består av historier som Buddhas lärjungar skrivit och handlar om Buddha och hans lära.
Buddhismen har gudstjänst lokaler även fast man inte firar gudstjänst på samma sätt som i Svenska kyrkan. Man kommer dit för att be men man har ingen slags cermoni. Gudstjänsten görs i tempel eller i kloster där nunnor och munkar bor.
Flera Buddhister reser till Indien årligen för att besöka Buddhas heliga platser. De flesta finns i norra Indien där han föddes, blev upplyst och dog. Det sägs att kung Ashoka delat upp Buddhas aska i 84000 högar och spritt den över hela den Buddhistiska världen efter att Buddha dött. En "strupa" eller "dagoba" är en byggnad som innehåller reliker och/eller aska från någon munk eller Buddha själv och det sägs att om en Buddhist går ett varv runt strupan så får han/hon den helande kraften som byggnaden innehåller. Vissa Budhister brukar också ha ett litet altare i hemmet där de ber och offrar till Buddha.
Lärans hjul är symbolen för den Buddhistiska läran, den åttafaldiga vägen leder till insikt om tingens inneboende lagar. Buddha brukade beskriva sin lära med åtta punkter som brukar liknas vid ett hjul, Lärans hjul. Varje eker motsvarar en punkt och dom olika punkterna är:
1. Rätt kunskap – Förstå de fyra ädla sanningarna.
2. Rätt sinnelag – Fri från begär och onda tankar.
3. Rätt tal – Undvika lögn och hårda ord.
4. Rätt handlande – Inte stjäla, döda eller leva okyskt.
5. Rätt liv – Lever på att inte skada andra varelser som t.ex. fiskare och jägare.
6. Rätt strävan – Sträva efter att göra det rätta.
7. Rätt vaksamhet – Ge akt på känslor.
8. Rätt meditation – Koncentrera sig ordentligt.
En helig plats för hinduer är floden ganges som finns i staden Varanasi i Indien. Ganges har en helig betydelse och människans sista önskan är att bli begravd i floden. Om man är lite rikare bränns man först till aska som sedan sprid i floden eller om man är lite fattigare så åker man ut på en flotte och sänks ner i floden. Floden har även stor betydelse för människor under resten av livet och många människor vallfärdar till Varanasi för att bada i det heliga vattnet som anses renar kroppen.
Vardagliga ritualer för en hindu är att utföra puja. Det kan ske i ett tempel men utförs vanligtvis i hemmet. Puja är en bön som man utför varje morgon efter att man har badat eller klätt sig. Man måste utföra puja innan man äter och/eller dricker. Ritualernas moment varierar mellan olika personer, men ett moment som oftast ingår är offer av mat eller blommor till en gudabild. Puja sker individuellt. Man renar sig först med vatten och tar av sig skorna. Bönen sker sittande, hemma eller i tempel. Man smörjer gudabilden med väldoftande oljor och ger små gåvor i form av sötsaker, frukt eller blommor. En viktig del av bönen är meditationen där man fokuserar på andning och mental koncentration.
Man kan även utföra Puja i ett tempel. Templet är den viktigaste och oftast den rikaste byggnaden i byn, lokalen är ett rikt utsmyckat tempel som är inrett för att sudda ut gränsen mellan det gudomliga och människorna. Många tempel är otroligt rika trots att stora delar av befolkningen är väldigt fattiga. I templet kan man möta gudarna men också få utbildning, träffa folk och få en stor dos kultur.
Buddhismens heliga skrift heter Tripitaka och betyder de tre korgarna, denna skrift är dock inte lika viktig som heliga skrifter inom andra religioner. Skriften består av historier som Buddhas lärjungar skrivit och handlar om Buddha och hans lära.
Buddhismen har gudstjänst lokaler även fast man inte firar gudstjänst på samma sätt som i Svenska kyrkan. Man kommer dit för att be men man har ingen slags cermoni. Gudstjänsten görs i tempel eller i kloster där nunnor och munkar bor.
Flera Buddhister reser till Indien årligen för att besöka Buddhas heliga platser. De flesta finns i norra Indien där han föddes, blev upplyst och dog. Det sägs att kung Ashoka delat upp Buddhas aska i 84000 högar och spritt den över hela den Buddhistiska världen efter att Buddha dött. En "strupa" eller "dagoba" är en byggnad som innehåller reliker och/eller aska från någon munk eller Buddha själv och det sägs att om en Buddhist går ett varv runt strupan så får han/hon den helande kraften som byggnaden innehåller. Vissa Budhister brukar också ha ett litet altare i hemmet där de ber och offrar till Buddha.
Lärans hjul är symbolen för den Buddhistiska läran, den åttafaldiga vägen leder till insikt om tingens inneboende lagar. Buddha brukade beskriva sin lära med åtta punkter som brukar liknas vid ett hjul, Lärans hjul. Varje eker motsvarar en punkt och dom olika punkterna är:
1. Rätt kunskap – Förstå de fyra ädla sanningarna.
2. Rätt sinnelag – Fri från begär och onda tankar.
3. Rätt tal – Undvika lögn och hårda ord.
4. Rätt handlande – Inte stjäla, döda eller leva okyskt.
5. Rätt liv – Lever på att inte skada andra varelser som t.ex. fiskare och jägare.
6. Rätt strävan – Sträva efter att göra det rätta.
7. Rätt vaksamhet – Ge akt på känslor.
8. Rätt meditation – Koncentrera sig ordentligt.
|
|
Meningen med livet
När den fysiska kroppen dör tror hinduer att atman (själen) fortsätter att existera och vandrar vidare för att födas igen i en ny kropp. Detta kallas reinkarnation (återfödelse). Man kan återfödas som människa eller djur och vad man återföds som beror på den karma man samlat på sig under livet. Man kan även födas till en högre kast.
Kastsystemet är ett uråldrigt påfund som kan spåras till de gamla vedaböckerna daterade långt före vår tidräkning. Kastsystemet är en form av klassuppdelning, och det enda sättet att stiga i graderna är att vara sitt kast troget och på så sätt återfödas i ett högre. Det sägs att guden Brahma skapade människorna utifrån sin egen kropp, från huvudet kom prästerna fram, krigarna kom från armarna och låren gav liv till bönderna. Fötter anses vara en mindre aktningsvärd kroppsdel och därifrån härstammar bönderna enligt folktron. Det finns inga kastlösa, alla människor har en grupptillhörighet, en kast, något som de är födda till.
Karma är den moraliska naturlag som allt liv lyder under. Allt man gör får konsekvenser, det vill säga att dåliga gärningar ger dålig karma som påverkar en negativt senare i livet eller i nästa existens, liksom bra karma ger gott tillbaka.
Att nå frälsning vilket är det yttersta målet i tillvaron, innebär att bryta samsara (återfödelsens kretslopp). Då förenas atman (själen) med brahman (världssjälen), detta kallas moksha. Det finns olika vägar för att nå detta mål, förknippade med olika intellektuella, andliga, känslomässiga och kroppsliga övningar - Yoga. Det finns olika sorters yoga som hjälper en att ta sig över vägarna till brahman.
Buddhismens mål i med livet är att komma till Nirvana. Nirvana är det bästa tillståndet, där inget existerar. Men efter Buddhas död så kom man på ideén om att Nirvana även kunde vara ett tillstånd/plats. Fast Buddha själv ansåg inte att det var så. För att nå Nirvana så måste man meditera, det vill säga att fundera över livet. Buddha funderade mycket över detta om att födas och dö och födas och dö. Tillslut så kom han på att man skulle bryta detta, och inte bry sig om det. Om man gjorde detta så uppnådde man Nirvana. Då behövde man inte dö och sedan återfödas. Utan då var man i det bästa tillståndet. Då behövde man inte tänka eller göra något alls.
Kastsystemet är ett uråldrigt påfund som kan spåras till de gamla vedaböckerna daterade långt före vår tidräkning. Kastsystemet är en form av klassuppdelning, och det enda sättet att stiga i graderna är att vara sitt kast troget och på så sätt återfödas i ett högre. Det sägs att guden Brahma skapade människorna utifrån sin egen kropp, från huvudet kom prästerna fram, krigarna kom från armarna och låren gav liv till bönderna. Fötter anses vara en mindre aktningsvärd kroppsdel och därifrån härstammar bönderna enligt folktron. Det finns inga kastlösa, alla människor har en grupptillhörighet, en kast, något som de är födda till.
Karma är den moraliska naturlag som allt liv lyder under. Allt man gör får konsekvenser, det vill säga att dåliga gärningar ger dålig karma som påverkar en negativt senare i livet eller i nästa existens, liksom bra karma ger gott tillbaka.
Att nå frälsning vilket är det yttersta målet i tillvaron, innebär att bryta samsara (återfödelsens kretslopp). Då förenas atman (själen) med brahman (världssjälen), detta kallas moksha. Det finns olika vägar för att nå detta mål, förknippade med olika intellektuella, andliga, känslomässiga och kroppsliga övningar - Yoga. Det finns olika sorters yoga som hjälper en att ta sig över vägarna till brahman.
Buddhismens mål i med livet är att komma till Nirvana. Nirvana är det bästa tillståndet, där inget existerar. Men efter Buddhas död så kom man på ideén om att Nirvana även kunde vara ett tillstånd/plats. Fast Buddha själv ansåg inte att det var så. För att nå Nirvana så måste man meditera, det vill säga att fundera över livet. Buddha funderade mycket över detta om att födas och dö och födas och dö. Tillslut så kom han på att man skulle bryta detta, och inte bry sig om det. Om man gjorde detta så uppnådde man Nirvana. Då behövde man inte dö och sedan återfödas. Utan då var man i det bästa tillståndet. Då behövde man inte tänka eller göra något alls.